Kandidatuppsatsens syfte är att undersöka och analysera formella chefers uppfattningar av deras individuella ledarutveckling. Inom ramen av syftet fokuserar vi på uppfattningar av hur Formell ledarutbildning respektive informellt lärande påverkar ledarutvecklingen. Studien är av kvalitativ karaktär med inspiration av fenomenografi då studien inriktas på variationer av uppfattningar. Kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer har genomförts för att urskilja chefernas olika uppfattningar. Resultatet indikerar att det finns en uppfattning av osäkerhet kring hur Formell ledarutbildning påverkar ledarutvecklingen.

Studien vilar på resultat från fyra intervjuer med deltagare från en intern ledarutbildning. Den interna ledarutbildningen kallas för K-RuT2.0, Jönköpings kommuns rekryterings- och utvecklingsprogram, och riktar sig till blivande chefer och ledare i organisationen. Syftet med studien är att ge en ökad förståelse för de förväntningar som respondenterna kan ha på en intern ledarutbildning och på ett framtida ledarskap. Frågeställningarna är kopplade till syftet och lyder: Vilka förväntningar har respondenterna på ledarutbildningen? Vilka förväntningar har respondenterna på ett framtida ledarskap? Studien visar att respondenterna har förväntningar på den interna ledarutbildningen, men väljer att uttrycka dessa förväntningar på olika sätt.

Att mäta betydelsen av kommunikation och hur viktigt de olika kommunikationstyperna är vid beslutsfattande. Organisationens struktur och formella språk samt krav på formalitet påverkar kommunikationen..

Att mäta betydelsen av kommunikation och hur viktigt de olika kommunikationstyperna är vid beslutsfattande. Organisationens struktur och formella språk samt krav på formalitet påverkar kommunikationen..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka praktiskt kontra formellt arbetssätt i matematikundervisningen på högstadiet. Den praktiska undervisningen är en undervisningsform som bottnar i det sociokulturella perspektivet, där kunskap föds genom den kommunikativa processen. Den formella undervisningen med ursprung i Associationismen fokuserar däremot på drill och övning. Meningen var att undersöka vilka effekter praktisk respektive formell undervisning får resultatmässigt och hur de olika arbetsformerna uppfattades av eleverna. Undersökningen genomfördes i en årskurs sex och en årskurs sju med sammanlagt trettio elever. För att undersöka mina frågeställningar genomförde eleverna tre olika prov inom statistikområdet och besvarade en enkät.

Uppsatsen syftar till att belysa och granska värdegrundsarbete inom en ideell organisation. Ett grundläggande antagande i studien är att medarbetare inom ideell sektor besitter starka värderingar, vilket i sin tur sätter värdegrundsarbetet i fråga. Webers handlingsteoretiska perspektiv utgör studiens teoretiska ramverk och används i syfte att ringa in motiv som kan förklara ledarnas förhållningssätt gentemot värdegrunden.Studien är en etnografisk fallstudie av Fryshuset och dess värdegrundsarbete. Empiri grundar sig i observation av intern ledarutbildning, intervjuer samt dokumentsanalys. Fryshusledare som tidigare deltagit på den specifika ledarutbildningen intervjuades i syfte att skapa en inblick i vem personen bakom Fryshusledaren är.

Kandidatuppsatsens syfte är att undersöka och analysera hur kommuner kan stötta och utveckla sina chefer och hur cheferna har upplevt den satsning som har gjorts. Inom ramen för syftet fokuserar jag på uppfattningar av hur Formell ledarutbildning respektive informellt lärande påverkar ledarutvecklingen i kommunen. Studien är av kvalitativ karaktär med inspiration av hermeneutisk ansats då studien inriktas på att tolka och förstå en helhet genom dokumentanalys och intervjuer. Kvalitativa, semistrukturerade intervjuer har genomförts för att få en insikt i vad det är cheferna skulle vilja utveckla och hur detta skall gå till. Resultatet visar att det finns positiva erfarenheter av det ledarprogram som genomförts i en kommun och att respondenterna upplever att de fått en gemensam värdegrund att arbeta med och för att utvecklas vidare som ledare.

Det är allt mer vanligt idag att organisationer arbetar innovativt i olika avseenden och omorganiserar så att medarbetare får flytta fysiskt, det innebär även en mental förändring. Medarbetarna befinner sig i olika dimensioner och processer, som kan upplevas positiva eller negativa efter en omorganisation. I studien låg fokus på hur kommunikation fungerar efter en omorganisation och hur den upplevs av medarbetarna. Påverkas formell/informell samt verbal/icke verbal kommunikation efter en omorganisation? Studien är kvalitativ med en fenomenologisk utgångspunkt samt EPP-modellen för dataanalys.

Det är allt mer vanligt idag att organisationer arbetar innovativt i olika avseenden och omorganiserar så att medarbetare får flytta fysiskt, det innebär även en mental förändring. Medarbetarna befinner sig i olika dimensioner och processer, som kan upplevas positiva eller negativa efter en omorganisation. I studien låg fokus på hur kommunikation fungerar efter en omorganisation och hur den upplevs av medarbetarna. Påverkas formell/informell samt verbal/icke verbal kommunikation efter en omorganisation? Studien är kvalitativ med en fenomenologisk utgångspunkt samt EPP-modellen för dataanalys.

Uppsatsens syfte är att undersöka vad som påverkar inslaget av social respektive formell kontroll inom den interna kontrollen. En modell har framtagits, vilken består av ett flertal faktorer; såsom kön, ålder, högsta utbildning, vidareutbildning, medbestämmande, påverkan, arbetslivserfarenhet, avstånd till arbetsplats, kommunikation umgänge och sammanhållning, samt den interna kontrollen i form utav COSO-modellen. Denna modell ska hjälpa oss att försöka få fram om det finns några samband mellan den individuella faktorn och inslaget av social respektive formell kontroll inom den interna kontrollen. Undersökningen är utförd på nämndnivå, barn- och utbildningsnämnden, i tre mindre kommuner runt om i Skåne. För att få fram inslaget av social respektive formell kontroll inom den interna kontrollen intervjuades den ansvariga för intern kontroll inom varje nämnd.

Detta arbete beskriver en elektrisk pulsgenerator, dess konstruktion och ingående komponenter.Särskild uppmärksamhet ägnas åt det triggade gnistgapet och triggpulsgeneratorn. Gnistgapetskonstruktion beskrivs. En SPICE-modell utvecklas för gnistgapets urladdningskanal.Urladdningskanalens egenskaper simuleras. Simulerad och fotograferad kanalradie jämförs.Några genomförda försök beskrivs kort, däribland det katastrofala och avslutande försöket. Detavslutande försöket analyseras.

Syftet med denna uppsats är att studera hur klädesbutiker i Västerås stad arbetar preventivt med förebyggande arbete mot snatteribrott. Fokus ligger på situationella preventiva åtgärder av både formell- och informellkaraktär. Tillsammans med polismyndigheten i Västmanland har relevant data över antalet anmälda snatteribrott i klädesbutiker i Västerås stad tagits fram. Utifrån den anmälda brottsstatistiken, empirisk forskning och kriminologisk teori har sedan en enkätundersökning genomförts och transkriberats. 25 klädesbutiker med minst ett anmält snatteribrott deltog i studien.

Svenska kommuner har i viss mån samverkat med varandra sedan de första svenska kommunerna bildades. Under senare år har dock samverkan lyft fram som en lösning på många av de problem som den offentliga sektorn idag ställs inför. Syftet med uppsatsen var att undersöka varför kommuner samverkar och om de tänkta fördelarna med samverkan uppnås, vad det finns för påverkansfaktorer för kommunal samverkan och vad har informell samverkan för roll vid bildandet av formell. Utifrån insamlad information kan vi dra slutsatserna att samverkan sker efter tryck från omvärlden och i samarbetena uppnås fördelar såsom kompetenshöjningar och stordriftfördelar. Genom arbetet framkommer det också att informell samverkan ofta verkar som grogrund för upprättande av formell samverkan.

Arbetet är en litteraturstudie med fokus på begreppet icke-formellt lärande. Begreppet icke-formellt lärande faller inom det akademiska fältet för pedagogik genom att som adjektiv ge beskrivning åt lärande. Arbetet bearbetar och jämför genom begreppsanalys icke-formellt lärande och näraliggande begrepp för att bilda en vidare ordning och tillhandahålla verktyg för att förstå både problematik och hur man kan definiera både de begrepp som studeras och delbegrepp som framkommer i studien.Syftet med denna uppsats är huvudsakligen att problematisera och diskutera definitioner av begreppet icke-formellt lärande i litteratur som behandlar begreppet. Genom att jämföra litteratur som behandlar begreppen uppenbaras vissa mönster som kan illustreras genom modeller och figurer för att ge ökad förståelse..

The outset of this thesis is to raise questions on how we design for the mobile context and the capabilities of smartphones. Not only the presentation but also the use of input and interaction between a service and a user.This work evolves around sign up forms and answers the question: How does the sign up process affect the holistic perspective of a digital service regarding usability and user experience? This thesis consists of a case studies, and design experiments conducted on Twitter, Instagram and Randos sign up processes to explore if and how the usability, and the user experience could be affected and im- proved.This concluded some important aspects to be considered when designing sign up forms for a digital service.The usability, and the user experience is not only affected by user interaction, and the choice of input method but it?s also affected by which data the service is requesting, and more important; if that data is motivated to request by the service..